Niagarafallen
Vi vaknade pigga och utvilade i gar och redo for annu en dag med aventyr. Hungriga som vargar begav vi oss mot Hostlets gemensamma fikarum. Vi hade bokat ett rum dar det ingick frukost. Jippie tankte vi och forvantade oss inget mer an kaffe och macka. Nar vi steg in i rummet sag vi till var fasa: Kaffe, sockrade flingor och MUFFINS! Alltsa, vem fasen ar sugen pa en fet muffins pa morgonen? Carl det lilla kakmonstret blev ju glad och tryckte glatt i sig en, medan jag fick noja mig med ett glas juice och det var inte Bramhukts vill jag lova....
Vi hade tankt ta bilen over till Kanada for att se Niagarfallen fran den sidan men nar tanten i receptionen papekade att det var lika nara att ga lydde vi henne och begav oss pa fotvandring. Forst gick vi bort till den amerikanska sidan och fick da se lite av fallen. Det ar svart att forklara, men hjalp vad vackert! Man kan inte fatta vilka starka krafter vattnet har, det ser bara sa fint ut nar det forsar nerfor stupen. Vid ett av fallen bildades en regnbage och darav namnet pa bron over till Kanada - RainBow Bridge. Det tog knappt 15 minuter att ga over och helt plotsligt var vi i ett nytt land. Tur att vi tog med oss passen, annars hade vi inte blivit inslappta!
Vi strosade omkring och tittade pa naturen. Kandes overkligt att se dessa enorma fall pa sa nara hall. Vi kopte biljetter till batturen Maid of the Mist som skulle ta oss ut till fallen. Snygga blev vi i vara blaa ponchos vill jag lova! Tur att man fick lana de for ute vid fallen blev vi genomblota. Resan ut med baten var mysig och vi hann ta mycket fina bilder. Tyvarr var det svart att se nagot av det finaste fallet HorshoeFall nar vi val kom fram pa grund av allt vatten som stankte. Vi ar glada att vi akte till Niagrafallen for det var verkligen en upplevelse. Annars som stad var Niagra ingen hit. Fanns absolut inget att gora. Inget internet, inga butiker att ga i. Husen pa gatorna var overgivna sa det kandes nastan som en spokstad. Garkvallen spenderade vi med buffe pa ett casino. Det var det enda som var oppet, haha! Och efter det blev det tidigt i sang for idag borjade resan mot vart nasta mal - Washington DC.
KRAM
Sabina & Carl
Vi hade tankt ta bilen over till Kanada for att se Niagarfallen fran den sidan men nar tanten i receptionen papekade att det var lika nara att ga lydde vi henne och begav oss pa fotvandring. Forst gick vi bort till den amerikanska sidan och fick da se lite av fallen. Det ar svart att forklara, men hjalp vad vackert! Man kan inte fatta vilka starka krafter vattnet har, det ser bara sa fint ut nar det forsar nerfor stupen. Vid ett av fallen bildades en regnbage och darav namnet pa bron over till Kanada - RainBow Bridge. Det tog knappt 15 minuter att ga over och helt plotsligt var vi i ett nytt land. Tur att vi tog med oss passen, annars hade vi inte blivit inslappta!
Vi strosade omkring och tittade pa naturen. Kandes overkligt att se dessa enorma fall pa sa nara hall. Vi kopte biljetter till batturen Maid of the Mist som skulle ta oss ut till fallen. Snygga blev vi i vara blaa ponchos vill jag lova! Tur att man fick lana de for ute vid fallen blev vi genomblota. Resan ut med baten var mysig och vi hann ta mycket fina bilder. Tyvarr var det svart att se nagot av det finaste fallet HorshoeFall nar vi val kom fram pa grund av allt vatten som stankte. Vi ar glada att vi akte till Niagrafallen for det var verkligen en upplevelse. Annars som stad var Niagra ingen hit. Fanns absolut inget att gora. Inget internet, inga butiker att ga i. Husen pa gatorna var overgivna sa det kandes nastan som en spokstad. Garkvallen spenderade vi med buffe pa ett casino. Det var det enda som var oppet, haha! Och efter det blev det tidigt i sang for idag borjade resan mot vart nasta mal - Washington DC.
KRAM
Sabina & Carl
Kommentarer
Postat av: Carolina
Haha, "continental breakfast" kallas det, och det är vad man vanligtvid hittar på hotell om de säger att de har frukost... Jag håller med dig helt, muffins är inte frukost för mig! Sååå kul att höra om era äventyr, känner igen mig i så mycket och det är jätte kul att läsa...
Trackback
